Hästbo |
Hästbo Historia |
Studiecirkel Väster Hästbo 1984 3 |
Har ni information om bilderna klicka på länken |
Om skiften i Väster Hästbo. Första kända delning av skogsmarken är daterad till 1713 då Ingenjör Christopher Stenklyft verkställde ett skifte av Väster Hästbo bolbys skogsmarker mellan grannarna uti själva byn, tillika med de samma bolstad belägne utbyar, Åsmundshyttan väster om ån, Tyrishyttan, Arvidsbo, Mårtsbo och Nyhyttan, och att kartan därutöver blivit fastställd vid Häradstinget 1714. På grund av att rågångarna inte blivit uppkvistade och rösade uppstod en tvist varför ny delning skedde 1737-1739. 1733 skrevs Tyrishyttan, 1739 Torshyttan. År 1749 kom Storskifte in i Lantmäteri Stadgan, som 1757 gjordes om till Förordning. Den framtvingades av att åkerjorden tidigare genom tegskifte var så sönderdelad att det uppstod svårigheter vid brukning och betesgång. Storskifte verkställdes för Väster Hästbos del 1781-1786 och fastställdes av Häradsrätten den 21 juni 1791. Ett visst motstånd mot skifte och utflyttning gjorde att en ny Stadga om Laga Skifte kom 1827. Den 8 augusti 1836 samlades Väster Hästbos byamän i Jöns Erssons bostad ”Ol Mats”, för att avsluta de av Vice Commisionslantmätare Lars Limberg förehafda Laga Skiften. Då Limberg flyttat från Torsåker utan att uppge sin nya vistelseort förordnades Commisionslantmätaren J W Rossander att handlägga och avsluta ärendet. Bodås gård Nr 9 ägdes vid tiden för Laga Skiftet av Hammarby Bruk. Åkerjorden tillträddes i början av augusti 1838 och övriga ägor våren 1839. Utflyttningarna skulle vara verkställda senast den 1 maj 1840. Kvar i byn blev Nr 1, 5 och 10. Nr 3, Sub 3, Sub 6, 7, 8, Sub 11, 12, och Sub 12 hade tidigare utflyttat och blev nu kvar på sina tomter, medan Nr 2, 6, och 11 flyttades från byn. Detta skifte fastställdes den 20 november 1840. De som fått sämre jord än tidigare tilldömdes ett skadestånd i form av ett visst antal vinterlass gödsel och så och så många tunnor säd fördelade över ett antal år. Den 20 november 1843 fördelades skötseln av sommar- och vintervägar. Delningsgrund för underhåll av såväl sommar- som vintervägar var hemmanens skatt av öres och penninglanden. Vid jorddelningen vansköttes ofta åkrarna på slutet, eftersom man inte visste om man skulle få behålla dem. Rester av gårdar: ”Per Ols rummet”, rester av grund efter ”Per Ols” hemmanet före flyttning. ”Långbacks”, rester av grund. ”Karl Pers”, hage rester av grund.
|